Det är synd
Ja, det är tråkigt när enda gången man lyckas skriva här är när man mår skit... Men det är väl då jag verkligen behöver det. Att skriva är ett bra sätt att få ut sina känslor. Hade jag inte haft en så sjukt dålig handstil hade jag nog skrivit dagbok. Att skriva här på datorn blir inte riktigt samma sak, så det får bli bloggen.
Iaf, idag har jag haft en tråkig känsla hela dan. Började redan i tisdags egentligen. Vaknade upp på morgonen o då kändes det som om gårkvällen/natten/morgonen inte hade hänt. Det var en konstig känsla... (jag som ni förstår så hände det saker då, men det är inget jag vill ta upp här) Iaf dagen flöt på och efter både missöden (som att jag kom en timme för tidigt till jobbet, jag fick punka på cykeln o kunde inte byta ventil, jag krossade min lampa på tv-bänken) och ljuspunkter (hade en rolig dag på jobbet, fick en god matlåda fixad till mig, hade en mysig filmkväll med bara mig själv) så hade jag känslan att jag inte visste om jag skulle skratta eller gråta. Gårdagen va helt ok, men det fanns saker som gjorde mig ganska så besviken och uppgiven. Så dagen idag då, inget har varit bra. Idag har jag sett allting negativt, och ju längre dagen gått desto värre har det blivit. Innebandyn var dock en ljuspunkt. Då fick jag skratta o inte tänka på massa skit. Men så fort jag kom hem så vände det.. Så kvällen har varit riktigt jobbig. Fick pratat av mig hos en god vän, som oxå han hade en dålig dag, men personen som jag hade hoppats skulle kunna kasta lite ljus fanns inte där. Vilket såklart satte pricken över I'et på den här dagen.
Det jag förstår är att det mesta bottnar sig i ovissheten och osäkerheten jag känner inför en person. Sen späds detta på av andra saker i mitt liv. Men jag inser att denna ngn tar för mycket av min energi så om jag ska orka måste jag ha en väldigt jobbig diskussion snart. Men jag tror jag mår sämre av att inte ha den, än jag kommer ha efter jag haft den.
Så med röda svidande ögon går jag nu och lägger mig och hoppas på en bättre morgondag. 111111, hade hoppats på att det kunde bli min dag, men det ser ut att bli ännu en dag utan.
känslan när man gråter så man skakar och ingen kommer o håller om en
Iaf, idag har jag haft en tråkig känsla hela dan. Började redan i tisdags egentligen. Vaknade upp på morgonen o då kändes det som om gårkvällen/natten/morgonen inte hade hänt. Det var en konstig känsla... (jag som ni förstår så hände det saker då, men det är inget jag vill ta upp här) Iaf dagen flöt på och efter både missöden (som att jag kom en timme för tidigt till jobbet, jag fick punka på cykeln o kunde inte byta ventil, jag krossade min lampa på tv-bänken) och ljuspunkter (hade en rolig dag på jobbet, fick en god matlåda fixad till mig, hade en mysig filmkväll med bara mig själv) så hade jag känslan att jag inte visste om jag skulle skratta eller gråta. Gårdagen va helt ok, men det fanns saker som gjorde mig ganska så besviken och uppgiven. Så dagen idag då, inget har varit bra. Idag har jag sett allting negativt, och ju längre dagen gått desto värre har det blivit. Innebandyn var dock en ljuspunkt. Då fick jag skratta o inte tänka på massa skit. Men så fort jag kom hem så vände det.. Så kvällen har varit riktigt jobbig. Fick pratat av mig hos en god vän, som oxå han hade en dålig dag, men personen som jag hade hoppats skulle kunna kasta lite ljus fanns inte där. Vilket såklart satte pricken över I'et på den här dagen.
Det jag förstår är att det mesta bottnar sig i ovissheten och osäkerheten jag känner inför en person. Sen späds detta på av andra saker i mitt liv. Men jag inser att denna ngn tar för mycket av min energi så om jag ska orka måste jag ha en väldigt jobbig diskussion snart. Men jag tror jag mår sämre av att inte ha den, än jag kommer ha efter jag haft den.
Så med röda svidande ögon går jag nu och lägger mig och hoppas på en bättre morgondag. 111111, hade hoppats på att det kunde bli min dag, men det ser ut att bli ännu en dag utan.
känslan när man gråter så man skakar och ingen kommer o håller om en
Va fan snackar du om?
Trackback
