Det värsta man kan göra
Minnet av din hand mot min hud bränner som eld, jag hör din röst i mina öron och det känns som om 1000 kyrkklockor ringer där inne, bilderna av dig på min närhinna gör att ögonen rinner. Men värst av allt är dina ord som finns kvar i min hjärna för alltid: Jag kan inte vara utan dig.
Denna gången trodde jag att det var på riktigt, men istället gjorde du det till slutet och krossade mig.
När jag läser mina egna ord så känns det som om jag läst dom förut, i en annan blogg för ungefär ett år sedan. Det mest skrämmande är att det även då handlade om dig.
Fy fan :( Gråter här nu..
finns om du behöver prata eller nått..
Kraaaaaaaaam
Har "ramlat" in på din blogg några gånger och läst en del... Den situationen som du befinner dig i nu och har befunnit dig i ett tag är sorglig. Jag har precis som du varit där både en och två gånger. Det jag inte förstår är varför vi tjejer tillåter oss själva att hamna där. En kille skulle aldrig utsätta sig för samma sak. Det är bara du som kan sätta stopp för det som pågår. Så länge som du tillåter honom att hålla på som han gör, kommer han att fortsätta att göra det. Ta kontrollen över ditt eget liv för det är du värd! Jag känner inte dig (mer än att jag läst din blogg) men när jag läser dina inlägg känner jag att vi på något sätt är jäkligt lika. Lustigt sånt där... Eller livet är jäkligt märkligt...
Avslutar med att säga att med en gnutta ödmjukhet kan man komma långt. Samt att du får denna låten av mig. Har förstått att du precis som jag lyssnar på låtar på ett visst sätt :-)
You Me At Six – You’ve Made Your Bed (So Sleep In It): spotify:track:1kN9NWN4usLoogG70iJQuN
I hope you understand...
